INERA Nyttoanalyser

Att bedöma osäkerhet

Om man inte stannar upp och reflekterar över osäkerheten i en nyttoanalys är det lätt att resultaten framstår som säkrare och mer precisa än de egentligen är. En kort osäkerhetsbedömning hjälper både den som gjort analysen och den som läser den att förstå vad resultaten bygger på, vad som är mest känsligt och hur försiktigt slutsatserna bör tolkas.

Vad du får ut av att läsa detta

Efter att ha läst denna sida kommer du att förstå:

varför osäkerhet behöver synliggöras även i en enkel eller översiktlig nyttoanalys
vilka typer av osäkerhet som är vanligast i en nyttoanalys
varför osäkerhetsbedömningen i denna metod är kort och översiktlig, inte fördjupad
hur osäkerhetsbedömningen hjälper läsaren att tolka resultatet
hur osäkerhet i värderingen i steg 5 kan tas om hand

Texten ger dig en begreppslig förståelse av osäkerhetens roll i nyttoanalysen, inte instruktioner för hur du genomför bedömningen.

Osäkerhetsbedömningens plats i metoden

Osäkerhetsbedömningen ligger sent i metoden, efter att nyttor och kostnader har identifierats och efter att värderingen har gjorts. Det gör att osäkerheten kan bedömas utifrån hela analysen.

Det är först när analysen nästan är färdig som det går att se vilka delar som bygger på starkare underlag, vilka som bygger på känsligare antaganden och vad som har avgränsats bort. Därför är osäkerhetsbedömningen ett avslutande reflektionssteg snarare än ett eget analyssteg från grunden.

Osäkerhetsbedömningens roll i nyttoanalysen

Osäkerhetsbedömningen har flera funktioner i nyttoanalysen.

Osäkerhetsbedömningen prövar sådant som annars lätt tas för givet

När en analys är genomförd är det lätt att bli alltför säker på sina egna slutsatser, särskilt om resultatet verkar tydligt. En kort osäkerhetsbedömning tvingar fram en sista prövning av om effekterna verkligen uppstår, om data är tillförlitliga och om viktiga delar har lämnats utanför analysen.

Osäkerhetsbedömningen hjälper läsaren att tolka resultatet

En nyttoanalys blir mer användbar om det framgår vad som verkar stabilt och vad som är mer känsligt. Då blir det lättare för läsaren att avgöra om resultatet bör ses som robust, tolkas försiktigt eller kompletteras innan det används i mer långtgående beslut.

Osäkerhetsbedömningen synliggör att osäkerhet kan finnas i olika delar av analysen

Osäkerhet handlar inte bara om siffror. I denna metod bedöms osäkerhet i tre aspekter:

effekter och samband
data
avgränsningar

Det gör det lättare att se om osäkerheten främst handlar om att kalkylen bygger på svaga data, att effektkedjan är osäker eller att analysen inte fångar hela bilden.

Osäkerhetsbedömningen ska inte ersätta en djupare analys

Detta steg är avsiktligt kort. Det är inte utformat för att ge en fullständig osäkerhetsanalys eller ett avancerat känslighetsresonemang. Syftet är i stället att ge en rimlig och transparent avslutande bedömning av analysens osäkerhet.

Osäkerhetsbedömningen som gjorts i steg 5 kan tas tillvara här

Om osäkerhet redan har hanterats i värderingen, till exempel genom lägst, troligt och högst, ska detta tas till vara i steg 6. Steg 6 ska då inte upprepa värderingen, utan hjälpa till att tolka vad spannet betyder.

Grundläggande principer

Osäkerhet är en naturlig del av nyttoanalys. Den uppstår eftersom analysen ofta bygger på antaganden om framtida beteenden, genomförande, användning och konsekvenser.

Att synliggöra osäkerhet gör inte analysen svagare. Tvärtom kan det göra den mer trovärdig, eftersom det visar att resultaten inte presenteras med större säkerhet än underlaget medger.

Samtidigt är det viktigt att osäkerhetsbedömningen hålls proportionerlig. I denna metod är tanken inte att varje osäkerhet ska analyseras på djupet, utan att de viktigaste osäkerheterna ska fångas kort och tydligt.

Om osäkerheten redan har analyserats kvantitativt i värderingen kan det tas till vara här. Om sådan analys inte har gjorts kan osäkerhetsbedömningen ändå bidra genom att synliggöra vilka delar i värderingen som är mest känsliga.

Osäkerhetsbedömningen ska inte bara peka ut vad som är osäkert. Den ska också hjälpa läsaren att förstå vad osäkerheten betyder för tolkningen. I vissa fall påverkar osäkerheten främst hur stor nyttan eller kostnaden verkar vara. I andra fall kan den också påverka om slutsatsen håller alls.

Vanliga missförstånd

Ett vanligt missförstånd är att osäkerhet bara handlar om siffror. Men ofta är det minst lika viktigt att pröva om effekterna verkligen uppstår och om analysens avgränsningar påverkar helhetsbilden.

Ett annat missförstånd är att en analys med osäkerhet är en dålig analys. I praktiken är osäkerhet nästan alltid närvarande. Det är därför viktigt att beskriva den.

Det förekommer också att osäkerhetsbedömningen blir för omfattande. I denna metod är avsikten inte att göra en fördjupad osäkerhetsanalys, utan att lägga till en kort och viktig reflektion i slutet av arbetet.

Finns situationer där osäkerhetsbedömningen inte behövs?

I praktiken bör någon form av osäkerhetsbedömning nästan alltid göras, även om den blir mycket kort. Just när analysen känns självklar kan det vara särskilt värdefullt att stanna upp och reflektera över osäkerheten.

Däremot behöver osäkerhetsbedömningen inte alltid vara omfattande. I enkla analyser med stabila underlag kan det räcka med några få meningar.